STR, Sveriges Trafikskolors Riksförbund, inför ett webbaserat system för administration och utbildningsuppföljning med stöd för Apples pekplatta Ipad. STR omfattar 800 körskolor och systemet införs just nu på skolorna. 2000 trafikskolelärare väntas under året ersätta bland annat de traditionella utbildningskorten, använda sedan urmines tider, med pekplattor.
– Det är en väldigt konservativ bransch där allt måste gå rätt till med hänsyn till bland annat myndigheterna, säger Patrik Jönsson, it-chef på STR.
Det webbaserade verksamhetssystemet knyter samman tre delar i verksamheten: utbildningsuppföljning med eleven i anslutning till lektionen, det administrativa arbetet på körskolan och information till eleven som via en portal eller pekplattan kan logga in och exempelvis studera utvecklingen och boka körtider.
Att rulla ut en lösning till 800 körskolor är en utmaning. På Addpro tycker man sig ha lyckats bra. Utvecklingsprojektet har pågått i 18 månader.
– Vi har arbetat nära skolorna och egentligen bara gjort små förändringar under projektet. Det är fördelen med att jobba agilt och med täta iterationer, det är enkelt att göra ändringar under resans gång, säger Jörgen Pålsson, affärsområdeschef på Addpro.
På STR är man så här långt nöjd och metoden verkar ha fallit väl ut.
– I projektet har ett antal skolor tidigt kunnat komma in med synpunkter. De som kommer in nu är jättenöjda, säger Patrk Jönsson.
STR har inte gått direkt från dåtid till nutid. En webblösning har funnits tillgänglig för trafikskolorna sedan tidigare. Men belastningen på lösningen har varit måttlig.
– Vi har erbjudit en ”semivariant” där man kunnat göra bokningar via webb. Det är en distribuerad databas, men lösningen har inte varit online. Datbasen med bokningar har synkroniserats på kvällarna, säger Patrik Jönsson.
Nu sker utrullningen till landets trafikskolor. Principen är att skolorna ställer sig i kö för det nya verksamhetssystemet. STR räknar med att utrullningen ska vara klar under 2012.
Google är den mest populära arbetsgivaren bland unga. Det visar en undersökning gjord bland 160 000 ekonomi- och teknikstudenter världen över.
Bland teknikstudenterna toppar IBM och Microsoft listan, efter Google. Bland ekonomerna kommer revisionsbolagen KPMG och PwC på andra och tredje plats.
Undersökningen, som utförs årligen av företaget Universum, omfattar 160 000 ekonomi- och teknikstudenter från världens 12 största ekonomier.
Tre svenska företag platsar på listan. Möbeljätten Ikea ligger på 20:e plats bland världens ekonomistudenter, och på 33:e plats bland teknikstudenterna. Telekomföretaget Ericsson är ny på tekniklistan för i år och ligger på plats 48. En annan nykomling på listan är svenska ABB, som hamnar på plats 49.
– De senaste tre åren har Google varit en solklar etta och det krävs en stark aktör för att utmana Google om förstaplatsen, säger Lovisa Öhnell, chef för Research and Consulting på Universum, i ett pressmeddelande.
Det står klart att det är amerikanska storföretag som dominerar när världens studenter rankar sina drömarbetsgivare. På ekonomilistan är 28 företag av 50 amerikanska, och på tekniklistan 26 av 50. Näst mest populära är de tyska företagen, följda av nederländska och schweiziska.
En annan trend i årets mätningar är att studenter i båda läger i högre utsträckning lyfter blicken bortom sina respektive områden. Rankingen visar att finansföretag som J.P Morgan, Goldman Sachs och Morgan Stanley blir allt populärare bland teknikstudenter, medan it-företag som Apple, Intel och IBM ses som alltmer attraktiva arbetsgivare av världens ekonomistudenter.
Källa e24.se
I dag är it-minister Anna-Karin Hatt värd för ett rundabordssamtal om digital kompetens. Samtalet ingår i en serie om sju som utgör grunden när ministern ska formulera en digital agenda för Sverige.
I går, måndag, var det it och utbildning som avhandlades. Digitalt innanförskap, it och miljö samt forskning, innovation och entreprenörskap har redan klarats av. I mars ska it inom vård och omsorg och e-förvaltning diskuteras.
Projektet att skapa en digital agenda för Sverige ska applåderas. Sveriges långsiktiga konkurrenskraft står och faller med medborgarnas digitala kompetens. Behovet av politiska initiativ är skriande.
Bristen på kompetens märks i skolan, där eleverna ofta lär sina lärare om it. Den märks i att alltför få söker till it-relaterade högre utbildningar. Den märks på arbetsmarknaden, där efterfrågan på folk med it-kompetens är stor.
Ministern visar både viljestyrka och mod. Men som alltid är det resultatet som räknas. I nio fall av tio slutar den här typen av brett upplagda politiska projekt i mycket text och lite handling. CS vill därför i all ödmjukhet föra fram ett gammalt kärt förslag:
Byt ut slöjd mot ett nytt it-ämne från och med högstadiet. Datorer, program och tjänster är lika viktiga under det tjugoförsta århundradet som sågen, svarven och symaskinen var under det tjugonde.
Just nu delas datorer ut till elever i stor skala runt om på landets skolor. Hur de bäst kommer till nytta får eleverna dock oftast klura ut på egen hand.
Utöver att ge eleverna färdigheter i kalkyl- och ordbehandlingsprogram kan ett it-ämne på skolschemat också fungera som en språngbräda in i it-inriktade utbildningar och karri
Att vara en bra ledare är inte alltid lätt, du tvingas hela tiden ta beslut som påverkar andra människors liv och om man inte kan sköter det på ett bra sätt så kan det leda till att problemen bara växer, klassiska problem för en chef på en arbetsplats är hur man ska ta upp för en person att de presterar sämre än vanligt, har hög sjukfrånvaro, att de har dålig arbetsmoral, skapar konflikter på arbetsplatsen och kanske det allra värsta hur man hanterar uppsägningar. För att underlätta processen fram till och tankesättet runt dessa beslut och kunna behålla inspirationen hos sina anställda trots att man tvingas till denna typ av samtal så kan det som nytillordnad chef vara en bra ide att gå en ledarskapsutbildning. Här får man lära sig ett bra sätt att hantera dessa situationer samt att man får möjligheten att diskutera sina egna erfarenheter med andra personer i samma siutation, något som även kan leda till en egen personlig utveckling där man klarar av att hantera tuffa situationer på ett utmärkt sätt.
Har du en affärsidé som du brinner för att sätta igång och sälja men du har egentligen aldrig jobbat med försäljning? Då kan det vara en bra ide att gå en säljutbildning först för att lära dig grunderna inom försäljning och förhandlingsteknik. På detta vis så undviker du att göra enkla misstag och du kommer direkt igång med din försäljning för även om du har en otroligt bra affärside så är ingen ide så bra att den säljer sig av sig självt utan det krävs att du lägger ner tiden för att få igång försäljningen av din produkt eller tjänst innan du kan räkna med att få nya affärer bara pga word-of-mouth.
Nyligen presenterade utbildningsminister Jan Björklund och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz på Dagens Nyheters debattsida att regeringen vill höja studiemedlen. Förslaget innebär att en student som har fullt studiemedel får 350 kronor mer i plånboken varje månad efter nyår. Året därpå vill regeringen också höja fribeloppet.
Studiemedlen ska totalt öka med 430 kronor per månad med start 1 januari 2010. Av denna summa ska studiebidraget utgöra 40 kronor och resterande del ska avse ökning av studielånet. På grund av att prisbasbeloppet kommer sänkas under 2010 kommer förslaget maximalt kunna ge en student 350 kronor extra i månaden. Det låter fantastiskt bra men man ska komma ihåg att största delen ändå utgörs av lån som en dag ska betalas tillbaka.
Vad jag tycker är bättre är att regeringen också föreslår också att fribeloppet för en heltidsstudent ska höjas från dagens 107 000 kronor till cirka 136 400 kronor från den 1 januari 2011. Detta innebär i praktiken att en student skulle kunna tjäna cirka 23 500 kronor per månad under två sommarmånader och dessutom jobba en hel del helger med en lön upp till 8 900 kronor per månad utan att studiemedlen kommer minska.
I förslaget kan man läsa att kostnaden för detta förslag kommer uppgåg till ca 200 miljoner kronor. Själv tror jag det kommer kosta mindre då det nu blir mer lukrativt för en student att börja arbeta vitt – istället för de svartjobb man kan läsa om här – då man faktiskt får tjäna en hel del utan att bidrag stryps. Särskilt eftersom man även bättrar på jobbskatteavdraget vilket innebär attt en student som tjänar 120 000 kronor inte kommer att behöva skatta särskilt mycket. Detta borde rimligen innebär mer arbetsgivaravgift och källksatt till staten.
Obs! Denna nyheten är gammal och kårobligatoriet är numera avskaffat precis som inlägget nedan beskriver.
Om regeringen får sin vilja igenom så ska kravet på att alla studenter som pluggar på en högskola eller ett universitet avskaffas 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att regeringen anser att rätten att själv få bestämma om man vill tillhöra eller inte tillhöra en sammanslutning är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Att tvinga studenter till ett obligatoriskt föreningsmedlemskap är felaktigt och därför bör kår- och nationsobligatoriet, som omfattar studenter vid statliga universitet och högskolor, avvecklas och ersättas av moderna former för studentinflytande. Regeringen är övertygad om att studentkårer som bygger på frivilligt deltagande kommer att stärka och vitalisera studentinflytandet och stärka kårernas legitimitet.
Jag tycker detta är ett bra iniativ då jag helt går på regeringens riktlinje att kårens verkan kommer att stärkas av att medlemskapet blir frivilligt, dessutom så tvingar man inte studenter som har det svårt med pengar redan att lägga in pengar på något som de inte vill. Även fast kåravgiften är rätt låg så kan det ju vara lite irriterande att man inte kan gå och skriva en tenta om man inte betalat in till kåren. Frågan är dock om inte kårmedlemsskap fortfarande kommer vara ett tvång för att man ska få komma in på studentkåren eller liknande uteställen som olika nationern har, vilket innebär att alla partymänniskor fortfarande kommer att teckna kårmedlemskap ändå. För man vill ju inte missa den bästa festen!
Regeringen satsar drygt 15 miljoner kronor på att inrätta spetsutbildningar inom entreprenörskap.
Särskilda utbildningar inriktade på entreprenörskap och innovation vid minst två universitet eller högskolor är målsättningen. Regeringen har erbjudit landets lärosäten att ansöka om att bedriva utbildningarna och satsar totalt 15,3 miljoner kronor under de kommande två åren.
Högskoleverket ska granska de ansökningar som kommer in och den första antagningen av studenter beräknas till höstterminen 2009.
Idag finns ett antal bra utbildningar inom entreprenörskap, innovation och företagande i Sverige men vår ambition är att få fram ett par utbildningar som når ännu längre. Entreprenörskap är en så avgörande faktor för Sveriges framtid att vi behöver spetsutbildningar på högsta internationella nivå.
Jag tycker detta är en mycket bra satsning! Sverige behöver fler företagsamma ungdomar som vågar satsa på sina ideer och drömmar. Utan egenföretagare så kommer vi aldrig kunna nå upp till de mål som regeringen har gällande arbetslöshet, speciellt inte för ungdomar som tack vare de lättnader som gjorts under de senaste åren gällande arbetsgivaravgifter för folk under 25 så finns det även möjlighet för dessa nystartade företag att faktiskt anställa personal som kan hjälpa till på kvällar och helger när man själv vill ha lite tid till annat.
Som student får man leva på 7 200 kronor i månaden från CSN, varav den största delen är lån som man måste betala tillbaka. För många räcker inte pengarna till, och väljer därför att extrajobba. De flesta sommarjobbar också och då är det lätt att överskrida det s k fribeloppet, d v s den gräns som man maximalt får tjäna innan CSN drar ner utbetalningarna vilket för närvarande är 51 250 kronor om man studerar 20 veckor heltid. Tjänar man mer än detta under 6 månader tvingas man betala tillbaka stora delar av de lånade pengarna. Lägg märke till att det är 6 månader och inte så många månader som man får lån och bidrag under.
Det borde aldrig straffa sig att jobba. Det leder i stället till att studenter arbetar svart för att inte riskera att överskrida fribeloppet. I stället borde studenter uppmuntras till att dryga ut sin ekonomi genom att jobba vid sidan av studierna vilket staten borde uppmuntra och inte motarbeta, det ger ju både skatteintäkter och intäkter i form av arbetsgivaravgift. Kanske viktigast av allt så ger det också arbetslivserfarenhet.
Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är en eftergymnasial utbildningsform som startade som försöksverksamhet 1996, för att 2002 bli en del av det reguljära svenska utbildningsystemet. KY-utbildning bygger på ett nära samarbete mellan arbetsgivare och olika utbildningsanordnare (gymnasieskola, komvux, högskola och utbildningsföretag). Kvalificerad yrkesutbildning ska svara mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Därför är arbetsgivare aktiva i både utformningen av utbildningen och genom att ta emot studerande på arbetsplatsen för LIA (Lärande i arbete) under utbildningstiden.Det finns områden där det råder brist på specialistkunnande, områden som efterfrågar en bredare kompetens, flexibilitet, sociala färdigheter och förmåga att kunna se både helheter och processer. Därför finns det ett starkt engagemang för KY-utbildningar i en rad branscher. Några kännetecken för KY-utbildningar är att:
- Utbildningarna är mellan ett och tre år långa
- ca 1/3 av utbildningen är lärande i arbete (praktik)
- KY- utbildningarna finns inom flera olika branscher
- Utbildningen ska vara problemorienterad och bedrivs ofta i projektform
- De utbildningar som omfattar minst 1 år (40 veckor) leder till en kvalificerad yrkesexamen.
KY-utbildningarna berättigar till studiemedel på samma sätt som högskoleutbildningar. Det gäller under hela utbildningen, även under de delar som är arbetsplatsförlagda. Det är alltså inte meningen att man ska få lön under utbildningstiden på en arbetsplats, d.v.s under praktik – perioderna.
Utförlig information om studiemedel finns hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN), eller hos studievägledare.
Stor efterfrågan har lett till att högskolor och universitet kraftigt utökat antalet utbildningsplatser inom kulturområdet, trots att arbetsmarknaden är kärv. Det visar en ny rapport från Högskoleverket, som nu uppmanar lärosätena att analysera arbetsmarknaden innan man startar utbildningar. Om allt för många utbildningar drar igång samtidigt så kommer det bli svårt att sysselsätta alla studenter när de är färdiga med sin utbildning och istället så kommer det finnas brist inom andra yrken. Därför är det viktigt med en balans mellan hur många som antas till en utbildning och hur arbetsmarknaden ser ut i den sektorn. Detta gäller även högskoleutbildningar såklart där populäriteten på olika utbildningar kan svänga kraftigt och om man ökar antalet platser på en utbildning allt för mycket så kan det innebära att det blir en sneförskjutning mellan antalet utexaminerade studenter och tillgängliga jobb även här.